ICAWC (International Companion Animal Welfare Conference) 7.-9.10.2009 Budapestissa

Hemlösa hundars vänner ry:s representant deltog i ICAWC (International Companion Animal Welfare Conference) i Budapest. Nedan följer hennes sammandrag.

Jag landade i Budapest på onsdag förmiddag och jag hann precis till hotellet där konferansen hölls för att delta i en hundbeteende-workshop. För mig kom det inte så mycket ny information där men efter det var det Questions & Answers, där alla hade möjlighet att ställa frågor till en expertpanel från Dogs Trust. Man kunde fråga om veterinärmedicinska saker, PR, hur man bygger ett hundhägn, hur man skaffar fram medel osv. Dogs Trusts panel svarade så gott de kunde på alla intressanta frågor (allt från hur man anordnar utbildning om ansvarsfullt hundägande i skolor i ett land där en del av befolkningen äter hundar till EU-lagstiftning och om man kan vaccinera vildkatter på samma gång man kastrerar dem). Det ingen kunde svara på var dock hur man får beslutsfattare i länder som exempelvis Rumänien (där vi arbetar) eller Makedonien (frågeställaren) att samarbeta med lokala djurskyddsorganisationer i steriliseringsprogram.

Efter detta höll vi en kort paus och sedan var det dags att besöka ett lokalt hägn i Budapest. Vi åkte med bussar till utkanten av stan och där bekantade vi oss med Animal Island, en plats som föreningen Rex byggt upp. Det var ett fantastiskt område med grönområden, agilitybana, fina karantänbyggnader och skolningsutrymmen mm. På plats fanns även stall för hästar samt grisar och getter och hönor. Animal Island är ett populärt ställe för barn att fira födelsedag. Jag trodde aldrig jag skulle få se ett sådant ställe i ett land som Ungern.



Andreea, Roland och Sorana (från Animal Life, vår fd samarbetspartner) och Sara Turetta (Save the Dogs)




Rex foundations grundare Peter Kiraley önskar oss välkomna




Hägnets karantänområde




Bild av hela gänget

Vi bjöds på en härlig traditionell middag med sång- och dansuppvisning innan vi kördes tillbaka till hotellet.

Nästa morgon började själva konferensen med föreläsningarna. Bland annat Peter Kiraley föreläste om hur man får sin dröm att slå in och gav oss detta användbara råd: "stjäl alla ideer ni kan, när det gäller djurskyddsarbete är stöld tillåtet!". Han visade oss därefter bilder från olika marknadsföringskampanjer och flera av dem var mycket effektfulla. Detta exempel fanns utanför själva hägnet:



Vi fick också lyssna till den kände professorn Dr Abdul Rahmans föreläsning om steriliserings- och vaccineringsprojektet i staden Jaipur i Indien, där antalet dödsfall av rabies hos människor har gått från flera hundra till noll tack vare programmet. Jag diskuterade även personligen med Dr Rahman om bl.a. oral rabiesaccinering av rävar och huruvida detta kan implementeras på gatuhundar.



Dr Rahman

Andra intressanta ämnen för dagen var om föreningars PR-verksamhet, katters välmående i hägnmiljö samt naturligtvis (det säkerligen mest rörande under hela konferensen), Pen Farthings föreläsning om The Nowzad Dogs.

Pen Farthing var en soldat i Afghanistan och han berättade hur deras grupp började utfodra gatuhundarna i närheten av deras läger. När det var dags att flytta bort därifrån, samarbetade de med en taliban (!) för att få hundarna förflyttade till ett hägn i norra Afghanistan, och därifrån kom hundarna till soldaternas hem i England. Till Pen själv kom en fd kamphund (hundkamp är något av en nationalsport i Afghanistan). Det var en mycket stark berättelse.

Pen har nu grundat The Nowzad Dogs som hjälper hundar i Afghanistan med bl.a. mediciner, även om t.o.m. en sådan sak är väldigt svårt i ett sådant land. Pen Farthings träffande slutord var "We may not be able to change the world, but we can make a difference. Even if it is just one dog at a time...". Vi kände det nog i hjärtat då. Allihopa.

Bilder från Pens föreläsning:






På kvällen hade det arrangerats en vacker Donaukryssning med god middag och trevligt sällskap.



Nästa dag var igen full med spännande föreläsningar, bl.a. om hur man skaffar medel för att driva sin verksamhet, hundskolning samt lagstiftning. RSPCA:s David Bowles höll en underbar föreläsning om huruvida man kan rädda allt och alla. Han betonade vikten av samarbete mellan föreningar i landet och han tog ironiskt nog Rumänien som exempel på ett land där man helt enkelt inte vill samarbeta. Han pratade också om hur viktigt det är att hållas objektiv med det man gör så att man inte låter saker och ting gå ur händerna på en. Han visade grymma bilder från så kallade djurskyddsföreningar där djuren verkligen lider på grund av att det är överfullt och pengarna inte räcker till.

En annan mycket intressant föreläsning var Dennis Bakers föreläsning om stress i hägnmiljö för hundar och katter. Jag såg hur Sara Turetta blev deprimerad när man pratade om hur dåligt det är för djurens välmående med längre hägnvistelser och fastän Save the Dogs har en god omsättning i sina hägn så finns det alltid hundar som inte får hem av en eller annan orsak. Till dessa borde man definift försöka hitta olika slags berikningar för att deras livskvalite ska höjas, och vi såg hur svårt det är för t.o.m. Dogs Trust, som har en (nästan) obegränsad budget.

Jag tänkte igen ångestfylld på alla de hägn i Rumänien där hundarna sitter dag ut och dag in utan en chans till ett hem. Jag är mer övertygad än nånsin om att internationella adoptioner är nödvändiga i ett land som Rumänien. Ett liv i ett hägn är inte ett liv.

Vi fick också en demonstration på hur lätt det är att anordna ett skolningstillfälle för barn:









Till höger Aurelian från Rumänien. Han fick spela varg (eller kastrerad varg som han själv sade)

En annan av konferensens härliga personligheter var Jeffrey Young från USA som pratade om tidiga kastreringar av katter (och hundar). Jeffrey berättade en massa fakta och krossade myterna och sade att de rapporter som konkluderar att tidig sterilisering (alltså från 6 veckor och uppåt) är av ondo så tolkar helt enkelt forskningsresultaten fel, och att han trots att det tolkas mycket fel läst ca 5000 artiklar om tidig kastrering och 65% av dem pratade för detta fenomen.



Nästa morgon hade jag tillfälle att prata med Jeffrey nere i lobbyn medan vi väntade på vår taxi till flygfältet, och fastän han är en känd och eftertraktad föreläsare är han verkligen en underbar personlighet, så down-to-earth. Vi pratade bl.a. om Finland och vårt kattproblem och varför så många finländare motsätter sig tidig kastrering. Vi pratade också om Rumänien och när det är optimalt att kastrera hundvalpar. Jeffrey var på väg till Rumänien med vår vän Aurelian (som jag träffat i Sibiu på en steriliseringskampanj) och jag fick chans att småprata lite med honom också.

Vad kan jag säga, ni förstår säkert att detta var en obetalbar upplevelse. Jag har pratat med så mycket människor från så många olika länder: Rumänien, Ungern, Bulgarien, Holland, Polen, Makedonien, Mexiko, USA, Borneo... Vad som var intressant är också det, att det verkar som om Rumänien faktiskt har ett unikt gatuhundsproblem i Europa, i varje fall om vi talar om mängden gatuhundar. I Budapest såg jag bara några enstaka hundar och representanter från olika länder berättade att de inte heller har så många. Med det inte sagt att de alla har problem med myndigheterna...

Konferensen gav oss mycket värdefulla kontakter och ICAWC lär bli en årlig tradition!

Jenny

© 2012 Kodittomien koirien ystävät | Hemlösa hundars vänner | Friends of Homeless Dogs | info@koirienystavat.com